Skit bygger skit

Men nej, vad hände med knallblå himmel och sol? Nu kommer något disigt och mopsar upp sig.
I två dagar nu har det varit betydligt enklare att roa ungarna samt få lite egentid. Vi har varit ute på gården som är inhägnad, så barnen har lekt i fred och jag har njutit av solen. Välbehövligt! Så här års behöver man verkligen få upp serotoninnivån!

Vi pratar om att Petter antagligen kommer ta de två veckorna av total isolering som är vab-veckor. Han har inte tillräckligt med pappadagar kvar, men under de två veckorna får han ju tillfällig föräldrapenning. Jag känner att jag inte kommer klara av att ta de veckorna. Mitt huvud kokar på kvällarna och jag är irriterad över minsta lilla. Det är precis som Ebba Grön-låten ”gå upp gå till jobbet, jobba jobba äta lunch. Samma sak händer i morgon!” Bara det att jag går upp och gör exakt samma sak varje dag eftersom valmöjligheten att göra något annat inte riktigt finns.

Jag är lite trött på att mata, byta blöja, bädda, byta blöja igen, städa, söva, mata igen, byta blöja igen, städa mer, laga mat, städa mer.. Och inte få någon rast och värst av allt; aldrig aldrig få vara ifred! Igår sa jag till och med till Otis att han får inte ropa mamma efter mig om han inte har något att säga.. Ibland sitter ungarna och bara ropar mamma för skojs skull. Jag funderar på att byta mitt namn.

Nu är Otis förkyld, men det är ok för nästa vecka är veckan han kan få vara sjuk. Vi hittar säkert på något i helgen som kommer, men efter det är vi isolerade på riktigt.. Så kan han vara förkyld nästa vecka och frisk de tre veckorna som krävs.

Jag har en dum grej med min balansnerv gissar jag, för varje gång jag är på väg att bli minsta lilla förkyld så blir jag yr som satan. Inte så att det snurrar till utan så att jag inte kan stå upp och måste lägga mig ner. Varje vinter i förkylningstider är det likadant. Denna vinter hinner jag inte kolla upp det eftersom vi kommer hem från Lund när det är vår, men nästa vinter måste läkarna ta mig på allvar och skicka mig på röntgen eller nått. Nu är jag yrslig igen. Och huvudet värker och näsan är täppt. Så en ny förkylning är nog på ingång. För en mamma som försöker komma i form är detta så jäkla frustrerande att återigen behöva ta paus från träningen. Distriktssköterskan förklarade att småbarnsföräldrar är väldigt utsatta för att bli sjuka då vårt immunförsvar aldrig hinner byggas upp innan vi åker på nästa skit. Jag trodde det var tvärtom; att skit stärker immunförsvaret och man blir immun mot skit.

Lite bilder från två soliga dagar.

image

image

image

mamma milla

Annonser
Det här inlägget postades i hlhs. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s